Under 2023 genomförde Stockholms läns museum ett projekt med att dokumentera sträckningen av Göta landsväg och arkeologiska undersökningar längs den medeltida landsvägen.
Vägar och vägmiljöer är en viktig kategori av fornlämningar för att förstå det äldre landskapet. Vissa av dagens vägar har sitt ursprung på medeltiden eller tidigare. Ibland har den äldre vägen överlagrats av flera yngre vägar, i vissa fall går det att se den äldre vägsträckningen parallellt med den moderna vägen.
Göta landsväg var den medeltida landsvägen mellan Södermalm och Södertälje, och vidare mot Götalandskapen. Vägen började vid Skanstull och löpte genom Brännkyrka, Huddinge, Botkyrka och Salem. Längs vägen finns en mängd fornlämningar som kan kopplas till vägens gamla sträckning och dess historia.
Syftet med projektet var att öka kunskapen om historiska vägar som kulturmiljöer och att sammanställa arkivmaterial kopplat till Göta landsväg. Spår av vägar upptäcks då och då vid arkeologiska utredningar, för- och slutundersökningar. Ofta återfinns dessa lämningar isolerade och utan en historisk kontext. Göta landsväg har undersökts av arkeologer vid flertal tillfällen, men bilden av denna viktiga väg ut ur Stockholm är ännu väldigt fragmenterad. På Årstafältet har arkeologer hittat delar av en äldre vägbank som tros åtminstone vara från 1600-talet. Vissa medeltida fynd har gjorts på platsen, men det är osäkert om dessa direkt kan kopplas till den medeltida sträckningen av vägen. Liknande fynd har även gjorts i Glömsta i Huddinge.
I projektet skapade länsmuseet en digital karta med information om Göta landsväg och lämningar kopplat till vägens sträckning. Sex typer av kulturmiljöer och lämningar pekades ut som särskilt viktiga pusselbitar för att ge kunskap om landsvägens historia:
- Medeltida kyrkor
- Historiska gårdar/byar
- Runstenar
- Förhistoriska gravfält
- Milstenar
- Hålvägar och historiska vägkonstruktioner
Det äldsta skriftliga belägget för Göta landsväg är från Stockholm stads Jordebok från 1494. Jordeböcker var förteckningar över transaktioner av jordegendomar och fastigheter. Anteckningen från 1494 säger tyvärr inte så mycket om Göta landsväg. En annan historisk källa som nämner Göta landsväg är beskrivningen av Karl den IX Eriksgata 1609. Eriksgatan gick vid denna tid från Stockholm mot Södertälje på Göta landsväg och beskrivningen av Karl den IX Eriksgata berättar lite om miljön vid den gamla landsvägen.
Mer information kan vi utläsa från äldre kartor. På en av de äldsta kartorna av södra Stockholmsområdet Charta öfwer Söder Törn från 1716-talet och andra kartor från 1700-talet kan vi se vägens sträckning. I dag är vägen nästan helt borta, frånsett fragmenterade avsnitt, sträckor som återanvänts i yngre vägar och i platsnamn som den moderna Götalandsvägen som löper genom Östberga och Örby. Flera hembygdsföreningar och kommuner har gjort skrifter och skyltar som berättar om Göta landsväg och dess historia lokalt. Det gör det möjligt att följa i spåren av denna historiska väg.