Nyhtestablå

Bolinders

Kommun: Järfälla

Värdering

Bolinders etablering i kommunen blev upphovet till hela samhället Kallhäll och bolaget kom att styra ortens utveckling långt fram i tiden. Fabriken är dessutom ett av Stockholmstraktens bästa exempel på hur många industrier flyttade ut från staden som en följd av stigande tomtpriser och brist på utrymme. Möjligheterna att ansluta stickspår till järnvägen och sjöförbindelserna var kanske de viktigaste faktorerna vid val av lokalisering. De välbevarade fabriksbyggnaderna i tegel är goda representanter för det tidiga 1900-talets rådande ideal inom industriarkitekturen.

Beskrivning

Bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder startade 1845 ett gjuteri och en mekanisk verkstad vid stranden av Klara sjö i Stockholm. Efterhand som verksamheten expanderade togs allt fler tomter i anspråk och nya byggnader uppfördes. Firman blev vid 1900-talets början trots detta allt mer trångbodd inne i Stockholm och man började leta efter tomtmark utanför staden.

1906 hittade Bolinders ett lämpligt markområde i Järfälla. Platsen, som var Kallhälls gård, var vid denna tidpunkt rena landsbygden. Området valdes för sitt goda kommmunikationsläge invid Västeråsbanan och Mälaren. Bolinders började genast att uppföra verkstadsbyggnader och bostäder. Den första produktionen i gjuteriet kom igång 1909. I Kallhäll tillverkades fabriksgods, som t ex spisar och byggnadsdelar, medan maskingjutningen behölls inne i Stockholm.

Kallhälls samhälle byggdes upp helt på Bolinders villkor. Genom att företaget var enda arbetsgivaren och även ägde all mark kunde man, likt en godsherre, bestämma över arbetarna. Bolaget uppförde arbetarbostäder, först i anslutning till fabriksområdet och längre fram i Bolinderbyn. Däremot tilläts inga privata bostäder. De anställda som ville bygga egnahem fick göra det utanför Kallhäll. Det samma gällde för arbetarrörelsen. En tomt för Folkets Hus fick sökas i Björkliden utanför bolagets domäner. Inte heller till missionsförsamlingen upplät bolaget tomtmark varför även Missionshuset byggdes i Björkliden. En kooperativ butik stöddes dock av Bolinders, under förutsättning att den inte anslöts till Kooperativa Förbundet. En skola uppfördes av bolaget 1909. Bolinders starka styrning av samhället minskade efter hand. Den kooperativa butiken kunde 1931 ansluta sig till Kooperativa Förbundet och efter deras ritningar uppfördes en ny butik på en tomt köpt från Bolinders. Vid 1950-talets mitt började man även sälja mark till HSB. Så småningom byggdes även ett nytt Folkets Hus i Kallhälls centrum.

Bolinders stora fabriksanläggning byggdes mellan Mälarstranden och järnvägen, i anslutning till Kallhälls gård. De första fyra byggnaderna, som innehöll gjuteri, pressarverkstad, spisverkstad och kraftstation, stod klara 1909. Fabriken byggdes till 1927-29 med bl a ett emaljverk. Anläggningen kompletterades även 1934, 1953 och 1954 med fler byggnader. För arbetarna byggdes badhus och tvättstuga. En brandstation uppfördes 1954. Söder om huvudbyggnaden uppfördes vid mitten av 1970-talet en stor kontorsbyggnad. I samband med detta revs gårdens ekonomibyggnader som låg på denna plats. Även en stor monteringshall byggdes nere vid fabriken under samma period.

Bolinders äldsta fabriksbyggnader är avpassade för den produktion som skulle ske. För att kunna hantera de tunga produkterna rationellt valde man därför att bygga på längden i stället för på höjden. Stora takfönster gav bra arbetsljus och bjälklag av gjutjärn underlättade konstruktionen. Fasaderna är av tegel med trappstegsformade gavlar. Anläggningen har byggts om och till under åren men har det mesta av sitt ursprungliga utseende bevarat.

Kontorsbyggnaden strax sydväst om fabriks-byggnaderna är Kallhälls gårds gamla huvudbyggnad som på 1930-talet byggdes om för sin nya funktion. Byggnaden är ursprungligen från 1860-talet och var tidigare rikt dekorerad med lövsågerier kring verandor, balkonger och fönster. Det flacka taket täcktes av skifferplattor. Vid ombyggnaden togs all dekor bort och fasaderna slätputsades. Samtidigt byggdes en ny vindsvåning till under ett brutet tak. Invid huvudbyggnaden ligger en liten välbevarad biljardsalong.

1932-33 skedde en uppdelning av företaget. Anläggningen i Kallhäll skildes från Stockholmsdelen och erhöll namnet Bolinders Fabriks AB. Detta bolag bestod till 1956 då Svenska Maskinverken i Södertälje köpte upp Bolinders. Tillverkningen i Södertälje, Jönköping och Kolsva, främst av värmepannor, flyttades i samband med detta till Kallhäll. I Kallhäll fortsatte tillverkningen till 1979 då bolaget efter en del ägarbyten slutligen såldes till Götaverken Ångteknik AB som var en del av Svenska Varv. I samband med detta övertagande flyttades produktionen till Göteborg. Endast konstruktions- och försäljningskontor behölls i Kallhäll. I Bolinders gamla fabrikslokaler flyttade ett 35-tal mindre företag in.

Kommun: Järfälla

Källa till texten: Källman, Rolf & Nygren, Ann-Sofie 1991 "Järfälla kulturhistoriska miljöer"

Klassificering enligt kulturmiljöprogrammet: Närmiljö

Riksintresse: Nej

L90-0007/20 Bolinders