Nyhtestablå

Önsta

Kommun: Upplands-Bro

Värdering

Ett område med så många välbevarade torpmiljöer utspridda i ett välbevarat småskaligt odlingslandskap är mycket ovanligt i vårt län. Området har stora upplevelsekvalitéer, då vår egen tids påverkan är ovanligt liten.

Önsta gård är en välbevarad mindre herrgård i gustaviansk stil från tidigt 1800-tal med ekonomibyggnader som till stor del uppförts senare under samma århundrade. På gården ligger Bro sockens största järnåldersgravfält, som på ett ovanligt tydligt sätt vittnar om Önstas förhistoriska anor. Den slingriga, välbevarade vägsträckningen i områdets sydvästra del var ursprungligen en del av 1600-talets landsväg mellan Stockholm och Bergslagen, en av Sveriges äldsta landsvägar. Sannolikt har sträckningen minst medeltida ursprung. Utmed vägen står två milstolpar från olika tider, en runsten och en av socknens första småskolor.

Beskrivning

Önsta herrgård med tillhörande torp ligger nordväst om tätorten Bro. Landsvägen mellan Bro och Håtuna utgör en tydlig gräns mellan den välbevarade äldre agrara kulturmiljön Önsta och det moderna industriområdet Skällsta. Önsta gård (1) är en typisk representant för en mellanstor gård i Upplands-Bro. Bebyggelsen ligger på en moränrygg med en öppen åkerslätt åt söder och väster och ett småskaligare sprickdalslandskap i norr. Till gården leder två alléer, en äldre från väster bestående av alm och lind och en yngre, söderifrån, som utgörs av björkar planterade 1945.

På Önsta gårds ägor ligger två större gravfält, som innehåller gravformer typiska för både äldre och yngre järnåldern. Dessutom finns två mindre gravfält med gravar endast från den senare perioden. Tillsammans innehåller de ca 170 gravar. Det största gravfältet, som ligger runt mangårdsbyggnaden är även Bro sockens största gravfält (2) och består av ca 90 synliga gravar: 74 runda stensättningar, 14 högar och 4 på plan mark resta stenar. Sannolikt har gravfältet varit större eftersom flera gravar troligen förstördes då huvudbyggnaden uppfördes under tidigt 1800-tal och senare då en park i engelsk stil anlades. Å andra sidan påbättrades också gravar för att försköna parken. En grov silverkedja och några silvermynt kom fram vid grundgrävning för en äldre ladugård.

På en moränrygg ca 300 meter norr om gården ligger ett annat större järnåldersgravfält (3), som består av 50 gravar, varav 38 runda stensättningar och 12 högar. Där finns även tre skålgropar inhuggna i sten och två rester av stenhägnader, sk stensträngar, som leder ut från gravfältet. Ca 400 meter nordväst om gravfältet ligger en skärvstenshög (4) och ett stenkast från landsvägen ligger en ensamliggande stensättning (5) på en moränrygg. Dessa senast uppräknade fornlämningstyper brukar dateras till brons- eller äldre järnåldern och troligtvis har Önsta gårds äldre bebyggelse legat på denna moränrygg. De två mindre gravfälten med anläggningar endast från den yngre järnåldern ligger dels norr om gården (6) dels invid björkallén (7) med 22 repektive 10 runda gravar. Sammanfattningsvis kan man konstatera, att det bör ha funnits bebyggelse vid Önsta åtminstone sedan äldre järnåldern, möjligen redan under slutet av bronsåldern om skålgroparna kan knytas till en boplats från tiden, viket dock är ganska osäkert.

Öster om Önsta låg tidigare gården Klöv, som fick ge plats för motorvägen. Gårdens lilla järnåldersgravfält (8) med 7 runda stensättningar ligger dock kvar ca 50 meter från Håtunavägen.

I områdets södra del, intill den nuvarande vägen mot Bålsta, finns rester efter den äldre landsvägens krokiga vägslingor. I landsvägsdiket står på ursprunglig plats en runsten (9) med en vackert formad runslinga runt ett kristet kors. Runorna förtäljer att "Gyrid och Sigvid och Sigfast reste stenen efter Vifast, sin fader." Eftersom stenen står på Önstas ägor bör den ha rests av Önstaborna någon gång på 1000-talet. Eftersom man vet att runstenar gärna restes på väl synliga platser invid land- och vattenvägar, så får man anta att den här vägsträckning sannolikt har nyttjats redan under vikingatiden.

Under en kort period under medeltiden var Önsta sätesgård för en adelsman, men därefter har gården ägts av självägande bönder fram till 1700-talet, då den omvandlades till herrgård. Ur 1500-talets jordeböcker framgår, att det låg flera gårdar inom området: Önsta, Skysta och Klöv, om 1 skattegård var, samt den större gården Vallby, som tillhörde kronan. Byn Skysta införlivades med Önsta gård under slutet av 1700-talet och avhystes helt under nästkommande århundrade. Fast ännu år 1860 stod det på Skysta byplats två bostadshus och en sågkvarn. Skysta by låg på en åkerholme väster om Önsta gård (10). Idag ser man där rester efter byggnadernas stengrunder och spismurar. Vallby gård, även den anlagd under järnåldern, har i vår tid förlorat större delen av sin jord till det växande industriområdet intill.

Byggnaderna omkring Önsta gårds huvudbyggnad utgörs av en förvaltarbostad, ett magasin, en visthusbod med mangelbod och en vedbod med dass och garage, vilka alla är uppförda under 1800-talet. Av husen är huvudbyggnaden i gustaviansk stil och magasinet de äldsta, uppförda under första hälften av 1800-talet. Förvaltarbostaden lär ha varit ett mejeri tidigare, men har karaktären av ett bostadshus från mitten av 1800-talet. Herrgårdsdasset med sina 4 hål och breda golvplankor är en välbevarad representant för sin genre. Nordöst om moränkullen med huvudbyggnaden och det stora gravfältet ligger två äldre flygelbyggnader, som tillhörde den äldre herrgårdsanläggning från sent 1700-tal. Idag är flyglarna moderniserade och innehåller arbetarbostäder.

Ladugården, stallet, delar av oxstallet och logen är uppförda under senare delen av 1800-talet. Endast ladugården har genomgått en betydande ombyggnad under mitten av 1900-talet. Övriga ekonomibyggnader och två arbetarbostäder är från tidigt 1900-tal. Från förra århundradet är dock de äldre trädgårdsmästar- och förmansbostäderna.

Önsta herrgård ägdes på 1790-talet av fröken Ulrika Stenbock och mellan 1801-1807 av Christer Lindorm Posse, skapare av herrgården Lindormsnäs i Låssa 1805. Under 1800-talet bytte gården ofta ägare men från och med 1929, då gården köptes av godsägare Oskar Johannes Nilsson, har den brukats i 50 år av samma släkt. Godsägarens två söner avsade sig arrendet 1989. Idag ägs gården av familjen Sellberg, som köpte gården för några år sedan av AB Familjebostäder, som i sin tur hade köpt den 1968. Jorden arrenderas numera av gården Jursta.

Inom området ligger flera välbevarade f d arbetarbostäder och torp uppförda under 1800-talet, vilka idag nyttjas som sommarbostäder. De bäst bevarade är de, som ligger på Önstas mark i ett område nordväst om gården. I gränslandet mellan skogen och ett småskaligt odlingslandskap finns fem ovanligt välbevarade torp: Skystatorp (11), Lugnet (12), Önstalund (13), Önstatorp (14) och Fäboda (15). Det är hälften av de tio torp, som enligt en köpehandling från 1822 ingick i Önsta. Fyra av torpen har sina ladugårdsbyggnader i behåll, varav tre är knuttimrade och en från 1920-talet, den på Skystatorp. Ladugårdbyggnaden vid Fäboda har sitt spåntak i behåll, det enda i den nuvarande kommunen. Torpstugorna är av enkel- och sidokammarstugetyp. Tre stugor är rödfärgade och två är reveterade med vit puts. I området ligger även arbetarbostaden Nya Skysta (16), som i slutet av 1800-talet uppfördes för att härbärgera två statarfamiljer. En knuttimrad ladugård ligger strax intill.

Speciellt på torpet Lugnet kan man lätt uppleva förfluten tid. Det ligger i skogsbrynet på en gräsbevuxen stenig bergrygg med några fruktträd och syrener och med utsikt över åkermark i söder. Den reveterade sidokammarstugan med äldre, små fönster och enkupigt tegel på spåntak är mycket välbevarad. Invändigt finns köksspisen med kåpa och bakugnen i behåll liksom murkakelugnen i kammaren. De inre takbjälkarna är synliga. Väster om stugan ligger den rödfärgade timrade ladugården, som för tjugo år sedan ännu bar spåntak. Norr om stugan står en vedbod.

En vacker och välbevarad byggnad (17) med snickarglädje, som är väl synlig ifrån landsvägen, var från omkring mitten av 1800-talet till 1910-talet småskola. Den kallades Tätorp efter det tidigare torpet, som låg strax söder om landsvägen. Förr innehöll skolan i väster en skolsal och i öster lärarens bostad om ett rum och kök. Idag är den sommarbostad.

Vid vägkanten norr om den västligaste av de äldre landsvägsslingorna står två milstolpar (18) intill varandra, en i sten och en av järn. Den av järn är uppsatt på initiativ av landshövding von Kraemer år 1850 och på den står det "1 MIL RvK 1850". Den i sten ställdes dit omkring 100 år tidigare och var liksom alla milstolpar från 1700-talet specialhuggen för sin plats. Milstolpens text lyder, "TIL STOCKHOLM 4 MIL". På 1970-talet återbördades denna milstolpe till sin nuvarande och ursprungliga plats efter att ha stått som grindstolpe i Bålsta.

Kommun: Upplands-Bro

Källa till texten: Prenzlau-Enander, Gabriele 1991 "Upplands-Bro kulturhistoriska miljöer"

Klassificering enligt kulturmiljöprogrammet: Närmiljö

Riksintresse: Nej

L91-0008/22 Önsta

L91-0222/23 Önsta