Nyhtestablå

Broby bro Ett aktuellt forskningsprojekt

Forskningsprojektet ”Mellan ättebacke och kyrkogård”. Broby bro 2007-2012.

På ängen vid Broby bro har det begravts ett 20-tal människor. Detta skedde på 1000-talet och en bit in på 1100-talet. Gravarna är vetenskapligt mycket intressanta då de ger en inblick den komplicerade process som ledde till att kristendomen infördes.

Gravfältet, som formellt kallas för RAÄ 42 Täby socken, har varit föremål för arkeologiska undersökningar av Stockholms läns museum sedan 2007.  Platsen har tidigare undersökts 1972 och 1995. 1995 framkom gravplatsen vid en arkeologisk rutinkontroll i samband med ett vägarbete. Undersökningarna mellan 2007 till 2010 har publicerats i en rapport 2011 (Andersson 2011). De tidigare undersökningarna publicerades av länsmuseet 1999 (Andersson 1999) och 1979 (Magnusson 1979).

Gravarna är utformade enligt en kristen tradition och med stor sannolikhet finns det ett samband med de intilliggande runstenarna som är från samma tid. Publikt förhöjer detta värdet av undersökningarna då det med relativt stor sannolikhet ger gravplatsen en relation till namngivna individer. Även om det inte är just de människor som nämns på runstenarna som ligger begravda på platsen, så är relationen mellan gravarna och runstenarna också vetenskapligt intressant eftersom Mälardalens runstensresare allmänt anses som den grupp som initierade kristendomen i området. Det faktum att gravgården och runstenarna har samma datering samt att de rumsligt har en stark relation (runstenarna står resta på gravgården) till varandra, gör också det också sannolikt att åtminstone några av de på runstenarna omnämnda personerna ligger begravda på gravgården. Sannolikt så har vi genom gravgården en insikt i hur runstensresarna fysiskt förändrade gravskicket vid övergången till kristendomen. Vi kan också tolka eventuella kvardröjande förkristna föreställningar. Genom att tyda hur ”korrekt” begravningarna är utförda (enligt tidigkristen sed) kan vi se vilken tillgång till teologisk kunskap de har haft. Vi får genom data från gravarna en inblick i de tidigaste kristna människornas strategi i en omvälvande tid.

En viktig fråga för undersökningarna har just behandlat vilket urvalskriterier som har gällt vid valet av vilka som har fått läggas på gravplatsen. Gravgården vid Broby har sannolikt en relation till Jarlabankeätten. Detta betyder dock inte att det endast är medlemmar ur denna ätt som ligger begravda här. Det finns flera alternativa möjligheter till urval. T ex så ligger gravgården vid ett läge som kan beskrivas som ”tre vägars möte”, ett möte mellan tre ägor. Det finns indikationer (bla från landskapslagarna) på att just dessa platser har uppfattas som lämpliga för överenskommelser och uppgörelser. Runstenmaterialet i Mälardalen antyder också att just dessa brolägen kan genom runstenarna ha representation av flera släkter. Detta är således en antydan om någon form av samarbetsprojekt. Gravgården kan kanske vara etablerad av flera samverkande släkter som har kristendomen gemensamt. Mot detta står det faktum att åtminstone en släkt tycks ha haft en dominerande roll i landskapet med deras anläggande av flera relativt manifesta anläggningar (hög, runstenar, bro).

2013 fortsatte undersökningarna med delvis utökade frågeställningar. Projektet bytte då namn från ”Mellan ättebacke och kyrkogård” till ”Broby bro –en plats där världen passerar”. Orsaken till namnbytet var en markering av att nya frågeställningar vidtog. De nya frågeställningarna riktar in sig på tiden före gravgården. Något förenklat kan det beskrivas att förutsättningarna för framväxten av den kristna gravgården studeras. Varför valdes denna plats och ur vilken social miljö har den sitt ursprung?  Projektet riktar kronologiskt in sig på tiden före gravgårdens etablering. I frågeställningarna ingår studioet av hur naturligt skapade objekt som t ex vattendrag och höjdlägen och kulturellt skapade förutsättningar som t ex ägogränser, vägar gårdslägen, sociala strukturer mm, påverkade valet av platsen. I frågeställningarna finns antagandet att dessa ”natur- och kulturobjekt/förutsättningar” står i ett interaktivt förhållande till människorna. Människorna var helt enkelt påverkade av platsens natur och kultur och valde medvetet eller omedvetet sin handlingsstrategi efter dessa. Frågan kokas ned till vilka objekt/förutsättningar som har styrt. Likväl som dessa förutsättningar påverkade människans handlingar förändrades objekten och förutsättningarna genom människans handlingar. Därigenom uppstod en interaktivitet mellan människa och objekt. Vilket leder till det fortsatta forskningsprojektet som fokuserar på platsen Broby bro.

Forskningsprojektet ”Broby bro - en plats där världen passerar” 2013-

Varför utgå ifrån platsen?

På en plats ryms både tid och rum. En plats är i ständig förändring och nya val görs hela tiden, både medvetet och omedvetet. Många av dessa val kan vi spåra arkeologiskt. Vissa val kan vi känna igen från andra platser, andra val är mer platsspecifika. Det nya projektets namn ”Broby bro – en plats där världen passerar” valdes för att vi arbetar med utgångspunkt i det lilla och lokala för att sedan kunna diskutera mer övergripande frågor som till exempel förändringar i religion och samhälle utifrån vad som hände just här. Det som sker i omvärlden påverkar platsen, men det är i det lokala valen och lösningarna som vi kan se variation och vad människorna har gjort för val utifrån de förutsättningar som fanns här, i Broby bro. På så vis får vi möjlighet att se en mer varierad och mångfacetterad historia.

Den tidigkristna tiden fortsätter att vara central men vår vilja är att med utgångspunkt i de lokala förändringarna i landskap och materiell kultur utöka tidsperspektivet och framförallt arbeta med tiden före gravgården och runstenarna.

Projektets syfte

Syftet med projektet är att studera hur människors tankar och platsens materiella förutsättningar samspelar. Tidsramen är satt till tiden både före och efter gravgården, mellan cirka år 500 e.Kr in i 1100-talet. Tanken med det långa tidsperspektivet är inte att fokusera på varje del utan snarare att kunna relatera det yngre till det äldre. Från förromersk järnålder och framåt känner vi till aktiviteter i form av begravningar och uppförandet av gravhögar och stensättningar vid Broby bro. För att vidare kunna studera de materiella förutsättningarna här behöver vi säkrare kronologiska ramar och även möjlighet att studera människors handlingar över tid. I första hand de som är synliga i gravar och i begravningstraditioner.

Projektets frågeställningar

När gravgården anläggs vid Broby bro är den avvikande på flera sätt. Nu tas en ny plats i anspråk. Här läggs hela individer ned i jorden. Området hägnas och under samma tid uppförs flera monument med kristna inslag. Kristendomen påverkar tanken – påverkar den också platsen? Hur materialiseras tänkande och hur påverkar materialet tillbaka? Kristnandet definieras av aktiviteterna och av det materiella. Detta kan vi bara komma åt när vi studerar platsen som sådan. Kristendomen och kristnandeprocessen har inte varit något statiskt utan mycket har tillkommit och försvunnit med tiden.

Övergripande frågeställningar:

  1. Vilka skillnader och likheter kan vi se i olika sätt att begrava över tid? Vilka aktiviteter kan vi se spår av?
  2. Hur har man förhållit sig till de äldre gravarna under gravgårdstiden? Pågår det aktiviteter här samtidigt som gravgården är i bruk?
  3. Finns det ytterligare skelettgravar vid Broby bro som ännu inte har undersökts? Skiljer sig de materiella uttrycken åt mellan dessa och de på gravgården och i så fall hur?
  4. Finns det kronologiska luckor där platsen Broby bro inte har varit aktiv?
  5. Hur används platsen under tiden före gravgården?
  6. Hur används platsen efter det att gravgården har övergivits?

Projektet påbörjades 2013 och undersökningarna har utförts i samarbete med institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet som en del av arkeologistudenternas utbildning i fältarbete.


2013 års undersökning
I maj 2013 påbörjades det nya projektet och under denna säsong kom tre anläggningar att undersökas: en fyrkantig stensättning och en rektangulär stor anläggning på gravfältet RAÄ 36:1 samt en stor stensättning på södra sidan av Frestavägen, mittemot gravgården, RAÄ 42:7. Syftet med att välja dessa tre anläggningar var att försöka besvara frågeställningarna rörande hur sättet att begrava ändrats över tid och få klarare kronlogiska ramar. En liten förhoppning vid valet av stensättningen på RAÄ 42 var även att se om denna kunde vara av samma typ som de på gravgården, det vill säga ytterligare en skelettgrav, och att denna tack vare sitt läge utanför åkermarken kunde ha sin överbyggnad kvar. Något som visade sig vara fallet.  För lite bilder från året kika gärna in på vår blogg: https://arkeologistockholm.wordpress.com/
Resultaten från undersökningen är inte rapporterade ännu.

2014 års undersökning
Under 2014 fortsatte undersökningen av stensättningen invid Frestavägen, 42:7, och av den stora rektangulära anläggningen på RAÄ 36. Dessa två anläggningar visade sig vara mycket mer komplicerade än vi först trodde och därför inte hann grävas klart under 2013. Under 2014 undersökte vi även två gravar på RAÄ 35. Läs gärna vad arkeologistudenterna skrev om undersökningen och titta på lite bilder: https://arkeologistockholm.wordpress.com/2014/05/18/studenterna-bloggar/
Resultaten från undersökningen är inte rapporterade ännu.

Lars Andersson, arkeolog, Stockholms läns museum
lars.andersson@stockholmslansmuseum.se