Nyhtestablå

Broby bro Ett aktuellt forskningsprojekt

Broby bro har en spännande historia. Gravfältet ligger i den gamla mäktiga släkten Jarlabankes ägor söder om Vallentunasjön. Arkeologer från Stockholms läns museum gjorde redan 1995 en utgrävning på just den här platsen. Då hittade man kvarlevorna efter det man tror är Jarlabankes farmor, Estrid. Sedan dess har man gjort återkommande arkeologiska undersökningar här. Allt för att komma närmare lösningen på gåtan om Jarlabanke-släktens liv i Täby.

Broby bro 2013
Broby bro projektet har varit Stockholms läns museums stora forsknings- och förmedlingsprojekt under en längre tid. I och med 2012 års forskningsgrävning kan den vikingatida/tidig medeltida gravgården anses färdigundersökt. Men vad fanns på platsen innan runstenarnas tid?

Runt den tidigare undersökta gravgården finns det gravfält som sträcker sig mer än 1000 år tillbaka, det finns runstenar, närhet till vatten, en bro och gamla vägar. Därför kan vi utgå ifrån att Broby bro har varit en plats av betydelse under en väldigt lång tid. Här har människor  passerat, levt och dött och när vi nu arbetar vidare med projektet är det platsen Broby bro som sådan som vi fokuserar på.

Varför utgå ifrån platsen?
På en plats ryms både tid och rum. En plats är i ständig förändring och nya val görs hela tiden, både medvetet och omedvetet. Många av dessa val kan vi spåra arkeologiskt. Vissa val kan vi känna igen från andra platser, andra val är mer platsspecifika. Den tidigkristna tiden fortsätter att vara central men vår vilja är att med utgångspunkt i de lokala förändringarna i landskap och materiell kultur utöka tidsperspektivet.

Syftet med årets grävning är att studera hur människors tankar och platsens materiella förutsättningar samspelar och skapar handlingspraktiker. Tidsramen är satt till tiden både före och efter den tidigare utgrgävda gravgården, mellan cirka år 500 e.Kr in i 1100-talet. Därför gräver vi nu tre äldre anläggningar som ligger i anslutning till gravgården.

Vi vill ha svar på följande frågor:
Vilka skillnader och likheter kan vi se mot tidigare sätt att begrava? Kan vi spåra kristna inslag i de så kallade hedniska gravarna och tvärtom?
Finns det kronologiska luckor där platsen Broby bro inte har varit aktiv?
Hur har man förhållit sig till de äldre gravarna under gravgårdstiden? Pågår det aktiviteter här samtidigt som gravgården är i bruk?
Hur används platsen för gravgården under tiden före gravgården?
Hur används platsen för gravgården tiden efter det att gravgården har övergivits?
Finns det andra skelettgravar vid Broby bro som ännu inte har undersökts?
Dessa frågeställningar kommer med största sannolikhet att kompletteras, bland annat kommer frågor rörande det redan undersökta materialet tillkomma.

Besök forskningsutgrävningen!
Museet arrangerar allmänna visningar under undersökningsperioden. Kontakta ansvariga arkeologer för att få veta mer.



Kontakt:

Lars Andersson
Arkeolog, projektledare
Tel 076 5269451
e-post: lars.andersson@stockholmslansmuseum.se

Tove Stjärna
Arkeolog
Tel 08-586 194 19, 076-526 94 19
e-post: tove.stjarna@stockholmslansmuseum.se

 


Läs i bloggen vad som händer och följ Broby bro på facebook!

Till bloggen: arkeologistockholm.se

Broby bro på facebook: https://www.facebook.com/broby.bro

 


Runstenar och fynd berättar

Vid Broby bro finns också flera runstenar som berättar om släkten. Det är stenarna, tillsammans med de fynd som arkeologerna gjort under åren som gör platsen så intressant.Mycket tyder nu på att det är just Jarlabankeättens gravfält som man hittat på åkern vid Broby bro. Släkten tillhörde också en av de första kristna grupperna i Sverige och gravfältet kan vara en av de första kristna familjegravplatserna i landet.

Utifrån resultatet från grävningarna och runstenarna finns också många intressanta infallsvinklar för fortsatt forskning kring religion och samhälle under sen vikingatid och tidig medeltid.


Några milstolpar i Broby bros grävhistoria

1995 hittar länsmuseets arkeologer Estrids skelett.
2007 görs det unika fyndet av ett barnskelett.
2008 hittas fler skelett, bl.a. ett av en pojke i tonåren.
2009 hittas tre nya gravar.

Mer om Estrid finns här.

Runriket
Platsen Broby bro är en del i besöksområdet Runriket som museet driver tillsammans med Täby kommun och Vallentuna kommun.

Läs även rapporterna från grävningarna.

 



broby3 Museets arkeologer hittar kvarlevorna efter Estrid.

broby2 Så här kan Broby bro ha sett ut på 1000-talet

broby1 Under gräset här vid Broby bro ligger pusselbitarna till den spännande historien om en släkt som lev